SlangZone

• goona ▲ 1

  Termen beskriver ett tillstånd av intensivt och långvarigt fokus på dopaminframkallande stimuli, ofta kopplat till vuxeninnehåll men även generellt internetberoende. Det används ofta i en självironisk eller humoristisk kontext för att beskriva någon som helt tappat kontakten med verkligheten på grund av skärmtid. Inom vissa subkulturer ses det som en extrem form av eskapism där användaren går in i en transliknande dvala.

• ortengrabb ▲ 1

  En benämning på en ung man som kommer från eller identifierar sig med kulturen i miljonprogramsområdena (orten). Begreppet innefattar ofta en specifik klädstil, dialekt (ortensvenska) och sociala koder. Det kan användas både som en neutral identitetsmarkör och som ett stereotypt begrepp i samhällsdebatten.

• lallare ▲ 1

  Beskriver en person som inte tar saker på allvar, beter sig oseriöst eller bara pratar strunt utan substans. Det används ofta nedsättande för att avfärda någons åsikt eller beteende som irrelevant eller löjligt. En lallare anses ofta vara någon som bara 'lallar runt' istället för att bidra med något vettigt eller hålla vad de lovar.

• gäri ▲ 1

  Slang för tjej eller kvinna, hämtat från turkiskans ord för samma sak, och används flitigt i informella samtal mellan unga. Ordet kan vara både beskrivande och laddat med beundran beroende på hur det betonas i en mening. Det är ett av de mest överlevande orden från den tidiga vågen av förortssvenska som nu används brett över hela landet.

• vara ▲ 0

  "Vara" förekommer ofta i sin talspråkliga form "va" i informella svenska texter på nätet, såsom i kommentarer och chattar. Denna sammandragning används för att skapa en mer personlig och avslappnad ton som ligger närmare det talade språket än det formella skriftspråket. Att skriva "va" istället för "vara" är ett medvetet stilistiskt val som signalerar tillhörighet i en digital och snabbfotad kommunikationskultur. Det är särskilt vanligt i interaktioner mellan unga följare och influencers, där gränsen mellan tal och skrift ofta suddas ut.

• fangirl ▲ 0

  "Fangirl" är ett etablerat lånord i svenskan som beskriver en person, oftast en tjej eller kvinna, som är en extremt hängiven beundrare av en offentlig person eller ett kulturellt fenomen. Termen används flitigt i sociala medier för att uttrycka en stark emotionell koppling och ett intensivt intresse för en idols liv och arbete. Det kan handla om allt från att samla på merchandise till att aktivt delta i digitala gemenskaper och kommentarsfält för att visa sitt stöd. Ordet bär ofta en positiv och stolt laddning inom fankulturen, även om det i vissa sammanhang kan användas för att beskriva en närmast besatt nivå av beundran.

• tsunami ▲ 0

  "Tsunami" används inom svensk internetkultur, särskilt på YouTube, för att beteckna en specifik genre av videor där spelsessioner (ofta i Roblox eller Minecraft) kretsar kring att överleva en enorm flodvåg. Ordet fungerar som ett samlingsnamn för dessa utmaningar och är ett stående inslag i titlar och kommentarer hos kreatörer som riktar sig till en yngre publik. Det används som ett räknebart substantiv för att referera till själva videon eller händelsen i spelet, snarare än naturkatastrofen i sig. För fansen signalerar ordet spänning, dramatik och en specifik typ av interaktiv underhållning.

• ripoff ▲ 0

  "Ripoff" används inom svenskan som ett slangmässigt uttryck för en uppenbar efterapning, plagiat eller imitation av en annan populär produkt, film eller ett spel. Begreppet har lånats direkt från engelskan och används ofta i vardagligt tal samt på internetforum för att kritisera verk som saknar egen originalitet. Tonen är typiskt nedsättande eller ironisk när talaren menar att skaparna enbart försöker tjäna enkla pengar på ett redan beprövat koncept. Ordet förekommer frekvent bland gamers och konsumenter som jämför nya lanseringar med äldre, mer etablerade förebilder.

• fanken ▲ 0

  "Fanken" är en förstärkande svordom och ett vardagligt uttryck på svenska som används för att uttrycka irritation, missnöje eller förvåning. Ordet fungerar som en mildare eller mer folklig variant av det starkare ordet "fan" och förekommer ofta i spontant tal och informella sammanhang. Det används typiskt av personer i alla åldrar när de stöter på ett mindre problem eller vill lägga till lite extra emfas i ett uttalande. Uttrycket har en lätt mustig och traditionell klang som gör att det känns både jordnära och mindre aggressivt än många andra svordomar.

• kick ▲ 0

  "Kick" används i den här slang- och vardagskontexten för att beskriva den fysiska stöden eller grunden på en 3D-skriven modell eller föremål, snarare än den traditionella betydelsen av en spark. Termen förekommer i diskussioner bland 3D-utskriftsentusiaster där man bedömer hur svårt eller krävande ett visst objekt har varit att skriva ut baserat på dess geometri. Det syftar på den del av konstruktionen som ger stabilitet eller utgör en utmanande vinkel i tillverkningsprocessen. Ordet fungerar här som en teknisk slangterm inom hobbykretsar för att diskutera modellens utmaningar.

• verticals ▲ 0

  "Verticals" är ett lånord från engelskan som inom internet- och mediekontexter betecknar vertikala videor eller innehåll som är anpassat för att konsumeras i stående format på mobila skärmar. Begreppet används ofta när man diskuterar nya plattformar, streamingtjänster eller format som har utvecklats specifikt för att passa snabbt och modernt mobilbläddrande. Uttrycket signalerar en medvetenhet om nya digitala trender och hur innehåll produceras för att möta den yngre publikens konsumtionsvanor. I sociala medier kan ordet förekomma i diskussioner om huruvida traditionella västerländska marknader kommer att anamma denna typ av vertikala videotjänster.

• vidio ▲ 0

  "Vidio" är en medvetet eller slarvigt stavad variant av ordet video som används flitigt i sociala mediers kommentarsfält av yngre användare. Uttrycket refererar till ett rörligt medium eller ett klipp som publicerats på internet för underhållning eller spel. Stavningen speglar ett talspråkligt och informellt tilltal där formella stavningsregler åsidosätts. Det dyker ofta upp i uppmaningar och kommentarer om gilla-markeringar relaterade till skaparnas innehåll.

• youtober ▲ 0

  "Youtober" är en felstavad vardaglig form eller slangbetonad variant av ordet Youtuber, som används informellt av unga tittare i kommentarsfält. Uttrycket syftar på en person som skapar, publicerar och driver en egen kanal på videoplattformen YouTube. Denna stavning förekommer ofta i snabbskrivna sociala medier-texter där fonetisk stavning prioriteras framför korrekt ortografi. Kontexten visar att användarna riktar sig direkt till sin idoler och uppskattar deras dagliga innehåll.

• asså ▲ 0

  "Asså" är en talspråklig sammandragning av uttrycket "alltså" och används flitigt i informell svensk skrift och tal. Ordet fungerar ofta som en diskurspartikel för att inleda en förklaring, uttrycka förvåning eller helt enkelt ge talaren betänketid. I digitala miljöer används det ofta för att förstärka en känsla, som i "asså så bra", där det betonar hur imponerad användaren är. Det ger texten en mer personlig och avslappnad ton som efterliknar hur man faktiskt pratar med vänner.

• chud ▲ 0

  "Chud" är ett låneord från engelskspråkig internetkultur som används nedsättande för att beskriva en person med reaktionära, högerextrema eller allmänt osmakliga politiska åsikter. Det används ofta som en förolämpning mot män som anses omoderna, aggressiva i onlinedebatter eller som tillhör vissa subkulturer på nätet. Ordet signalerar ofta att personen i fråga saknar social kompetens eller lever en begränsad livsstil. I svensk kontext används det främst i politiskt laddade diskussioner på plattformar som Bluesky eller Twitter.

• mundiarré ▲ 0

  "Mundiarré" är ett nedsättande men ofta humoristiskt ord för att beskriva när någon pratar oavbrutet utan att tänka efter eller filtrera sina tankar. Det antyder att orden bara "rinner ut" i en okontrollerad ström, ofta med irrelevant eller pinsamt innehåll. Begreppet används ofta som en självironisk ursäkt efter att man råkat säga för mycket eller pratat för länge om något oviktigt. Det signalerar en brist på impulskontroll i sociala sammanhang eller digitala flöden.

• fomo ▲ 0

  "Fomo" är en akronym för "fear of missing out" och beskriver den sociala ångest eller stress som uppstår när man tror att andra har roligare eller upplever mer spännande saker än en själv. Ordet används ofta för att förklara varför man känner sig tvingad att tacka ja till evenemang eller ständigt kolla sociala medier. Det bär ofta på en ton av självmedvetenhet kring ens egen osäkerhet eller behov av bekräftelse. Inom internetkultur används det flitigt för att beskriva känslan av att missa trender, interna skämt eller tidsbegränsade händelser.

• snokasupprarna ▲ 0

  "Snokasupprarna" är ett specifikt slanguttryck eller smeknamn som används för att referera till supportrar av fotbollslaget IFK Norrköping, vars smeknamn är "Snoka". Ordet används främst inom svensk supporterkultur och fotbollsjargong, ofta med en lätt retfull eller rivaliserande underton. Det förekommer frekvent i diskussioner mellan olika lag för att peka ut eller håna motståndarsidans fans. Termen är ett tydligt exempel på hur lokala identiteter och lagtillhörighet skapar specifika gruppbenämningar i talspråk och sociala medier.

• flygskam ▲ 0

  "Flygskam" refererar till den känsla av skuld eller socialt obehag man upplever när man väljer att resa med flyg på grund av dess negativa klimatpåverkan. Ordet blev internationellt känt som en del av den svenska miljödebatten och används ofta för att signalera miljömedvetenhet eller för att kritisera andras resvanor. Det används både seriöst i klimatdiskussioner och mer ironiskt när man "erkänner" sina resor på sociala medier. Begreppet bär på en moralisk tyngd och kopplas ofta till livsstilsval och personligt ansvar för planeten.

• نار و شرار ▲ 0

  "نار و شرار" (Nar wa sharar) är ett uttryck som används för att beskriva något som är extremt "hett", intensivt eller av högsta kvalitet. Det översätts bokstavligen till "eld och gnistor" och används ofta när en artist släpper en ny låt som förväntas bli en stor succé. Det fungerar som en svensk motsvarighet till att säga att något är "fire" eller "helt sjukt bra". Uttrycket är vanligt i kommentarsfält för att peppa och visa stöd för kreatörer.

• دمار ▲ 0

  "دمار" (Damar) används som ett slanguttryck för att beskriva något som är helt otroligt bra, "fett" eller "mind-blowing". Ordet betyder bokstavligen "förstörelse" på arabiska, men i en modern kontext fungerar det som en förstärkare för att hylla kvaliteten på exempelvis en musikvideo eller ett framträdande. Det signalerar att något är så kraftfullt att det "slaktar" allt motstånd. Ungdomar och fans använder det ofta för att visa maximal entusiasm.

• الرقم الصعب ▲ 0

  "الرقم الصعب" (Al-raqm al-sa'b) används som en hedersbeteckning för någon som är en "svår siffra" att slå, det vill säga en person som är unik och oersättlig inom sitt område. Det syftar på en individ som har nått en sådan nivå av framgång eller talang att ingen annan kan mäta sig med dem. Inom populärkultur används det ofta för att beskriva en artist som dominerar listorna och har en lojal fanskara. Det signalerar respekt och erkännande av någons dominans.

• reserv ▲ 0

  "Reserv" används i utbildningssammanhang för att beskriva en person som inte blivit direktantagen till en kurs eller ett program men som står på väntelista. Att "bli reserv" eller "stå som reserv" är en vanlig källa till stress och diskussion bland studenter på nätet. Ordet bär ofta på en känsla av osäkerhet och frustration, då man inte vet om man kommer att få påbörja sin utbildning eller inte. Det används ofta tillsammans med siffror, till exempel "reserv 5", för att ange ens plats i kön.

• hp ▲ 0

  "Hp" är en mycket vanlig förkortning för Högskoleprovet, det svenska nationella urvalsprovet för tillträde till högre utbildning. Inom studentvärlden och på sociala medier används förkortningen flitigt när man diskuterar antagning, poäng och chanser att komma in på universitetet. Att "göra hp" eller "ha bra hp" är centrala begrepp för unga vuxna i Sverige som försöker navigera i utbildningssystemet. Det används nästan uteslutande i informella texter istället för att skriva ut hela det långa namnet.

• energityv ▲ 0

  "Energityv" är ett vardagligt begrepp för en person eller situation som dränerar andra på psykisk energi och livslust. Det används ofta för att beskriva människor som ständigt klagar, skapar drama eller kräver orimligt mycket uppmärksamhet utan att ge något tillbaka. Ordet bär en negativ laddning och används ofta i råd om personlig utveckling där man uppmanas att rensa ut sådana individer ur sitt liv. Det är ett vanligt uttryck i både vardagligt tal och i diskussioner om mental hälsa på sociala medier.

• pluggis ▲ 0

  "Pluggisbetyg" syftar på höga skolbetyg som uppnåtts genom flitigt och intensivt studerande, ofta med en underton av att personen är en "pluggis" (en person som prioriterar skolan högt). Ordet används ofta för att kontrastera akademisk framgång med andra typer av talang eller mer praktiska färdigheter. Det kan användas både självironiskt av högpresterande elever och lite nedsättande av andra för att antyda att betygen bara beror på hårt arbete snarare än naturlig begåvning. I sammanhanget digital konst används det ofta för att visa att även de med högsta betyg möter konkurrens från kreativa själar.

• geeka ▲ 0

  "Geeking" används för att beskriva ett tillstånd av extrem entusiasm, upprymdhet eller intensivt fokus på något specifikt intresse. Ordet kommer från engelskans "geek out" och signalerar ofta att man tappar fattningen eller blir "nördigt" exalterad inför en person, händelse eller hobby. I sociala medier används det ofta för att beskriva hur man reagerar när en idol dyker upp eller när man ser något man verkligen gillar. Det bär en ton av positiv energi men kan också innebära att man beter sig lite okontrollerat på grund av sin glädje.

• affedoom ▲ 0

  "Affedoom" är ett specifikt användarnamn eller alias för en svensk innehållsskapare som har blivit ett eget begrepp bland dennes följare. Det används som ett tilltalsnamn i kommentarsfält och fungerar som en markör för tillhörighet till en specifik fan-community. Namnet bär på en vänlig och personlig ton, där följare ofta kombinerar det med önskemål eller beröm. Det är ett exempel på hur personliga varumärken på internet blir en del av den lokala vokabulären för en specifik målgrupp.

• robux ▲ 0

  "Robux" är den virtuella valutan i spelplattformen Roblox och används som ett slanguttryck för digital status eller köpkraft bland barn och unga. Ordet dyker ofta upp i diskussioner om att köpa föremål, uppgradera avatarer eller i frågor till YouTubers om hur mycket de spenderar i spelet. Att ha mycket av denna valuta ses ofta som eftertraktat, medan att "spendera för mycket" kan ses som onödigt av vissa följare. Det fungerar som en central del av det socioekonomiska språket inom Roblox-communityt.

• shoutout ▲ 0

  "Shoutout" är ett lånord från engelskan som används flitigt i sociala medier för att ge ett offentligt erkännande eller en hälsning till någon. Det används ofta i kommentarsfält på YouTube där följare ber kreatören att nämna deras namn i nästa video för att få uppmärksamhet. Tonen är oftast hoppfull och beundrande, då en sådan hälsning ses som en stor bekräftelse från en idol. Ordet har blivit en standardterm inom svensk internetkultur för att be om eller ge digitalt utrymme åt andra.

• verity ▲ 0

  "Verity" refererar i detta sammanhang till en specifik karaktär eller varelse inom Minecraft-communityt som ofta förknippas med skräckelement och "creepypasta". Ordet används av yngre tittare för att beskriva en mystisk figur som sägs hemsöka spelvärldar, vilket skapar en känsla av spänning och rädsla. Det bär på en ton av fascination och barnslig skräck, där användare diskuterar om varelsen är "äkta" eller bara en mod. Inom svensk YouTube-kultur används termen ofta när kreatörer spelar in videor där de försöker "hitta" eller interagera med denna karaktär.

• goth mommy ▲ 0

  "Goth mommy" refererar till en specifik estetisk arketyp på internet som kombinerar en mörk, gotisk stil med en dominant eller omhändertagande personlighet. Termen används ofta inom gaming och sociala medier för att beskriva karaktärer eller stilar som är attraktiva på ett alternativt och moget sätt. Det bär på en ton av beundran men är också starkt kopplat till memekultur och digitala subkulturer. Inom karaktärsskapande i spel används det för att beskriva en önskan att uppnå ett visst utseende med mörka kläder, smink och en specifik utstrålning.

• smalwold ▲ 0

  "Smalwold" är ett lekfullt och nedsättande teleskopord som kombinerar spelet Palworlds namn med ordet "small" (liten) för att antyda att spelet är obetydligt eller en mindre kopia av något annat. Det används ofta i en ironisk eller skämtsam kontext för att driva med spelets popularitet eller dess likhet med andra titlar. Registeret är informellt och typiskt för diskussioner i kommentarsfält där användare skapar egna ordlekar för att uttrycka en åsikt. Tonen kan variera från lättsamt retfull till direkt avfärdande beroende på sammanhanget.

• slash ▲ 0

  "Slash" används i svenskt nät- och talspråk för att referera till snedstrecket (/), men också som ett verb ("slasha") eller substantiv för att beskriva hur något skrivs ut eller formateras. Det har blivit ett naturligt inslag i diskussioner om typografi, programmering eller när man refererar till specifika namn och begrepp som innehåller tecknet. Ordet används ofta av personer som är vana vid digitalt skrivande och tekniska termer. Det kan också bära en kulturell koppling till specifika kändisar eller fenomen där tecknet är centralt.

• storebror ▲ 0

  "Storebror" (ofta med stort S) används som en referens till George Orwells "1984" för att beskriva en övervakande makt, staten eller stora teknikföretag som kontrollerar individen. I nätkontext används termen ofta halvseriöst eller konspiratoriskt för att uttrycka en känsla av att vara manipulerad eller ständigt iakttagen digitalt. Det signalerar en misstänksamhet mot auktoriteter och en medvetenhet om integritetsfrågor på internet. Ordet fungerar som en kulturell kod för att diskutera maktstrukturer och informationskontroll.

• trasslig ▲ 0

  "Trassligt" (adjektivform "trasslig") beskriver en situation, relation eller ett problem som har blivit komplicerat, svårlöst och rörigt. Det används ofta för att sammanfatta sociala dilemman där känslor och lojaliteter krockar på ett sätt som gör det svårt att hitta en enkel utväg. Ordet förmedlar en känsla av frustration men också en viss acceptans för livets och mänskliga relationers komplexitet. På internet används det ofta för att beskriva intriger i serier, böcker eller det egna privatlivet.

• stygg ▲ 0

  "Stygg" används i informella sammanhang för att beskriva någon som är elak, provokativ eller moraliskt tveksam på ett sätt som ofta skapar dramatik. I modern nätkontext kan det syfta på en personlighetstyp i en berättelse eller en social dynamik där någon medvetet bryter mot normer för att få fördelar eller uppmärksamhet. Det bär ofta en lite dramatisk eller nästan sagolik ton, men används för att kategorisera beteenden i allt från dejting till fiktion. Ordet kan också ha en lekfull eller flirtig underton beroende på sammanhanget, men i det aktuella exemplet handlar det om en karaktärstyp.

• spana ▲ 0

  "Spanat" (perfekt particip av "spana") används i vardagligt tal och på internet för att beskriva att man har lagt märke till något intressant, gjort en observation eller identifierat en trend. Det bär ofta en underton av att vara uppmärksam eller ha god analytisk förmåga gällande samtidsfenomen eller sociala händelser. Ordet används ofta i fraser som "bra spanat" för att ge beröm till någon som har gjort en träffsäker analys eller upptäckt något som andra missat. Det skapar en känsla av att vara en del av en informell grupp som "håller koll" på omvärlden.

• mkt ▲ 0

  "Mkt" är en extremt vanlig förkortning av ordet "mycket" som används flitigt i digital kommunikation för att spara tid och utrymme. Den förekommer i allt från sms och chattar till inlägg på sociala medier som Bluesky eller Instagram. Registermässigt är det informellt, men det har blivit så pass etablerat att det knappt reflekteras över i vardagliga sammanhang. Användningen signalerar en avslappnad ton och en vana vid snabb, textbaserad interaktion.

• hetta ▲ 0

  "Hetta" är en talspråklig och informell variant av verbet "heta", som används för att beskriva vad någon eller något har för namn. Denna stavningsvariant speglar hur ordet ofta uttalas i vissa dialekter eller i snabbt skriftspråk på nätet, där konsonanten dubbeltecknas för att markera ett kort vokalljud. Det används ofta när man pratar om namn på husdjur, karaktärer i spel eller smeknamn. Registeret är vardagligt och förekommer främst i chattar, bloggar och kommentarsfält.

• cooking ▲ 0

  "Cooking" används i svenskt internetslang för att beskriva när någon gör något riktigt bra, skapar något imponerande eller har en genial plan på gång. Uttrycket kommer från engelskans "let him cook" och syftar på att man ska ge personen utrymme att färdigställa sitt arbete eftersom resultatet förväntas bli fantastiskt. Det används ofta inom gaming, musikproduktion eller när en regissör släpper en lovande trailer. När man säger att någon "is cooking" menar man att personen är i en kreativ zon och levererar hög kvalitet.

• heck ▲ 0

  "Heck" används som en mildare, eufemistisk variant av kraftuttryck som "hell" eller "helvete" för att uttrycka förvåning, frustration eller betoning. I svensk internetkontext används det ofta i uttryck som "holy heck" för att visa att man är djupt imponerad eller chockad utan att använda grova svordomar. Det har en något lekfull eller "ren" framtoning och används ofta av yngre användare eller i sammanhang där man vill hålla en god ton. Ordet fungerar som en förstärkare av känslouttrycket i en mening.

• kändis ▲ 0

  "Kändis" används i vardagligt tal för att beskriva en person som är allmänt känd, ofta inom populärkultur, sociala medier eller underhållningsbranschen. Ordet bär ofta på en ton av beundran men kan också användas mer neutralt för att konstatera någons offentliga status. Inom internetkultur används det ofta i kommentarsfält för att uppmärksamma att någon har fått mycket uppmärksamhet eller blivit "berömd" för en specifik video eller kommentar. Det markerar en tydlig gräns mellan den offentliga personen och den privata individen.

• demigirl ▲ 0

  "Demigirl" är en term inom det ickebinära spektrumet som beskriver en person som delvis, men inte helt, identifierar sig som kvinna eller flicka. Identiteten handlar om en partiell koppling till det kvinnliga könet, oavsett vilket kön personen tilldelades vid födseln. Det är ett begrepp som främst används inom HBTQ+-communityt och på sociala medier för att ge en mer precis beskrivning av könsidentitet än de traditionella kategorierna. Ordet används ofta tillsammans med andra termer som "nonbinary" för att förklara ens plats under det ickebinära paraplyet.

• ptja ▲ 0

  "Ptja" är en talspråklig interjektion som används för att uttrycka tvekan, eftertanke eller en motvillig acceptans. Det fungerar ofta som en inledning på ett svar där talaren väger olika alternativ eller inte är helt säker på sin sak. Ordet kan också användas för att tona ner en åsikt eller för att visa att man håller med till viss del men med förbehåll. I skrift används det främst i informella sammanhang som chattar eller sociala medier för att efterlikna det naturliga talspråkets pauser och nyanser.

• svanka ▲ 0

  "Svanka" beskriver handlingen att böja ryggraden inåt vid ländryggen så att magen skjuts fram och sätet bakåt. I träningssammanhang eller vid fotografering används ordet ofta för att beskriva en specifik pose som framhäver kroppens kurvor. Det kan användas både som en instruktion för en övning och som en beskrivning av en naturlig kroppshållning. Inom populärkultur och sociala medier förknippas det ibland med estetiska ideal från äldre träningsikoner eller moderna influencers.

• arta ▲ 0

  "Arta" används i vardagligt tal, särskilt bland naturintresserade eller hobbyister, som en förkortning av verbet "artbestämma". Det innebär processen att identifiera vilken specifik art en växt, ett djur eller en svamp tillhör baserat på dess egenskaper. Ordet är vanligt förekommande i forum och grupper på sociala medier där användare hjälper varandra att känna igen fynd i naturen. Det fungerar som en effektiv fackslang som gör språket smidigare i sammanhang där artbestämning är den centrala aktiviteten.

• mallig ▲ 0

  "Mallig" är ett vardagligt adjektiv som beskriver en person som känner sig stolt, självbelåten eller lite högfärdig, ofta på ett nästan barnsligt eller oskyldigt sätt. Det används ofta när man har fått beröm eller lyckats med något och inte kan låta bli att visa sin glädje över det. Registermässigt är det informellt och kan användas både om sig själv med självdistans eller om andra, ibland med en lätt retfull ton. Ordet antyder en synlig stolthet som strålar utåt genom kroppsspråk eller miner.

• bluppen ▲ 0

  "Bluppen" är ett lekfullt och informellt smeknamn för den sociala medieplattformen Bluesky, skapat genom att försvenska och förkorta namnet. Termen används främst av svenska användare på plattformen för att skapa en känsla av gemenskap och intern kultur. Det ger en mjukare och mer lättsam ton åt samtalet jämfört med att använda det officiella namnet. Ordet har snabbt blivit populärt i takt med att fler svenskar migrerat till tjänsten som ett alternativ till andra mikrobloggar.

• antitransorgs ▲ 0

  "Antitransorgs" är en informell förkortning av "antitransorganisationer" som används för att beskriva grupper eller nätverk som aktivt motarbetar transpersoners rättigheter eller erkännande. Ordet bär ofta en starkt politisk laddning och används främst inom aktivistkretsar eller i debatter på sociala medier för att snabbt kategorisera motståndarsidan. Det är ett exempel på hur långa svenska sammansättningar kortas ner för att passa det snabba tempot i digital kommunikation. Användningen signalerar ofta att talaren har en tydlig ståndpunkt i frågor rörande könsidentitet.